En studiecirkel där man reder ut en massa kring klimathotet
Varför ska man inte äta kött?
Huvudargumentet är att det går åt mycket mer energi att framställa ett kilo kött än motsvarande näring i vegetarisk form. Det finns enforskningsartikel som tar upp denna fråga. Man försöker beräknamiljöbelastningen för att producera olikasorters föda. Mankonstaterar, baserat på en undersökning av 38 000 gårdar att påverkan varierar väldigt mycket upp till 50 ggr för samma produkt. Studienvisar att animalier har högre klimatpåverkan och orsakar mer övergödning per 100 gram protein än "motsvarande vegetabiliska ersättningsprodukter" (spannmål, nötter, ärtor och bönor). Men gällandeförsurning och markanvändning är inte animalierna alltid sämre och för vattenanvändning visar tvärtom forskningen att den ofta är mindre (fortfarande per 100 gram protein) för nötkött än för de flesta vegetabiliska alternativen. Artikeln tar dock bara upp själva framställningen och bortser från vad som händer sedan (skörd,transport, svinn etc). I deutvecklade ekonomierna står detta för ca hälften av växthusutsläppen i samband med maten. Det finns potential att minska klimatpåverkan kraftigt genom en vegetarisk kost, men det kräver att man väljer rätt produktionsmetod. Sallad odlad i växthus med näringslösning och konstgjord belysning är inte bra för klimatet. Samma gäller förstås för köttet. Nötkött som kommer från boskap uppfödd påkraftfoder, framställt av sojabönar som odlas på kalhuggenregnskog är inte att rekommendera. Men en svensk ko, som betar ute och äter grovfoder på vintern har en mycket lägre klimatpåverkan.
Andra saker som man vanligtvis inte tar hänsyn till äratt stora delar av världens nötkreatur, får och getter bidrar med mycket annat än mat. De producerar ull, skinn, bränsle, bostad, dragkraft, banktjänster, naturvård, brandbekämpning, och kulturella tjänster (en sjättedel av alla kor finns i Indien).
De saker man tar hänsyn till då klimatpåverkan redovisas är också olika. En del studier ser bara på metan och lustgas, vilket gör att idisslare för oproportionerligt stor påverkan, en studieställer odling av en gröda mot den potentiella kolbindning som skulle kunna vara möjlig på marken och det leder till att matens klimat-påverkan bliralldeles för hög. Den leder till att det är bättre för klimatet att hugga ner alla regnskogar och att ekologisk odling inte är klimatvänlig.Allt detta är förstås helt felaktigt.
En intressant synpunkt framförs avGustav Melin i Göteborgsposten. Han säger så här: "Kossorna äter ingenting fossilt, varje kolatom kommer från ettåriga växtdelar. Växterna som kon äter har helt nyligen samlat sitt kol från koldioxid i atmosfären. Oavsett om plantan bryts ner i kossans mage eller ligger i jorden och multnar frigörs växtens kolatomer. Det ackumuleras inte mer växthusgaser i atmosfären på grund av kossan men rotationstiden i kolets kretslopp förändras något.” Han menar att de verkliga klimatbovarna är den fossila energi som används till transporter och konstgödning. Men han har inte rätt. En del av de kolatomer som kon äter utsöndras i form av metan, som är en 15 ggr starkare växthusgas än koldioxid. Detta brukar framföras som ett starkt argument för att inte äta ko-kött. Men metan försvinner efter ungefär 15 år medan koldioxid stannar kvar i tusentals år. Vad varken Gustav Melin eller någon annan tar upp är att kon i sin kropp lagrar en massa kol, som annars hade kunnat bli koldioxid. Kon är alltså en kolsänka under sin livstid. Hon bidrar också till det öppna landskapet och den biologiskamångfalden. Å andra sidan är det träd som tar upp koldioxid uratmosfären och med den utgångspunkten bör vi platera så mycket skog som möjligt.
Slutsatsen beträffandeköttkonsumtion blir att saken är komplicerad. Det finns otvetydiga skäl att minska köttkonsumtion, det blir mycket troligt en minskning av utsläpp av växthusgaser men storleken av denna minskning är osäker.
© Per Flensburg 2018