När jag berättar om mitt teleskop frågar folk i allmänhet: Hur stor förstoring har det? Men det är egentligen inte speciellt intressant, såvida man inte vill syssla med planetobservationer och variabla stjärnor. Stor förstoring medför att man ser väldigt lite av himlen och i regel vill man ha en större överblick. Det är också så att ju större förstoring, desto sämre bild eftersom störningar i atmosfären syns mycket tydligare. Ävenså visar sig optiska defekter tydligare. För varje teleskop finns en maximal förstoring och för mitt teleskop är det 480 ggr. Det innebär ett okular med brännvidden 4 mm. Jag kan med en gång säga att för normala observatiosnförhållanden fungerar inte detta. Det ska vara alldeles lugnt och helt fritt från störande ljus och teleskopet ska stå extremt stadigt. Jag ska visa med lite bilder på grannens lada hur stor förstoring jag kan få. Först har vi en bild av teleskop och lada tagen med min lilla kompaktkamera (Canon Powershot SX230 HS) utan förstoring. Man ser en röd lada rakt framför teleskopet och strax under taknocken ser man en vit fläck, som med lite god vilja kan tolkas som ett fönster.
I nästa bild har jag tagit en likadan bild fast med maximal förstoring med kameran, 14 ggr. Man ser nu tydligt att det är ett fintfönster uppe i gaveltoppen.
I nästa bild ser man fönstret som det ser ut för blotta ögat med ett 40 mmokular (50 ggr förstoring). Det är taget med samma kamera direkt genom okularet. Jag ska senare förklara hur det går till. Man ser att bilden är tydlig och man se fina detaljer i den.
Nästa bild är tagen med större förstoring, troligen 100 ggr. Har tyvärr inte antecknat vilket okular jag använde. Dessutom har jag nog använt kamerans zoom, så det är svårt att beräkna exakt förstoring. Den är tagen på samma sätt genom okularet och man ser att spröjsarna behöver målas och fönstren tvättas. Men att göra det uppe i taknocken är inte speciellt lätt.
Nästa bild är tagen med Barlowlins och bör då ha en förstoring på ca 200 ggr. Vi ser att den är betydligt suddigare än den tidigare men man ser fortfarande en hel del detaljer.
Till sist har jag tagit en bild med maximal förstoring. Bilden i teleskopet har en förstoring på 500 ggr. Till det kommer kamerans zoom på 14 ggr. Bilden ska föreställa ett kors mellan två spröjsar. Man ser att den är helt oanvändbar, man ser bara ett blurrigt vitt.
Alla bilderna ovan är tagna med min lilla kompaktkamera genom okularet. Uppställningen ses nedan. Jag klämmer fast en hållare på okularet och på den finns två skenor där jag skruvar fast kameran i den horisontella skenan och sedna använder de andra skenorna för att centrera kameran över okularet. I plattformen som sitter ovanpå teleskopet kan man skruva fast en kamera och ta kort med långa exponeringstider på stjärnor och andra objekt.
2 Apr 2015 at 13:38
© PER FLENSBURG 2012